Sammanfattning av det nya klimatavtalet

Supermiljöbloggen har sammanfattat det viktigaste i klimatöverenskommelsen från Paris, se nedan. Överenskommelsen från Paris består av två delar, dels ett juridiskt bindande avtal och dels ett beslut som inte är juridiskt bindande. 

Det allra viktigaste i överenskommelsen är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, att länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och att klimatbiståndet ska öka.

Sammanfattningsvis så räddar inte överenskommelsen i Paris klimatet, exempelvis saknas konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska. Men överenskommelsen i Paris är ändå ett steg i rätt riktning. Mer om reaktioner på överenskommelsen finns att läsa här.

Avtalet ( Juridisk bindande)

Övergripande mål (artikel 2)

• Ökningen av den globala medeltemperaturen ska vara väl under 2 grader jämfört med innan industrialismen och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.
• Öka förmågan till anpassning till klimatförändringarna och skapa en utveckling med låga växthusgasutsläpp, utan att det hotar matproduktionen.
• Skapa finansflöden som är förenliga med låga växthusgasutsläpp och klimatmotståndskraftig utveckling.

Ländernas klimatbidrag (artikel 4)

• För att nå klimatmålen i artikel två uppmanas länderna att minska de globala utsläppen av växthusgaser så snart som möjligt, men det kommer att ta längre tid för utvecklingsländer att minska sina utsläpp. En balans mellan mänskliga utsläpp av växthusgaser och upptagning av sänkor för växthusgaser ska uppnås under andra halvan av detta århundrade.
• Varje land ska meddela sina åtgärder för att klimatmålen ska nås. När ländernas klimatåtgärder uppdateras ska det vara en skärpning jämfört med de klimatåtgärder som nu har rapporterats in.
• Utvecklade länder ska leda arbetet med att minska växthusgasutsläppen. Utvecklingsländer ska fortsätta förbättra sina insatser för att minska utsläppen.
• Utvecklade länder ska supporta utvecklingsländer så att de kan höja sina klimatambitioner.
• De fattigaste länderna och små ö-länder får ta fram och genomföra åtgärder som passar deras speciella förutsättningar.
• Länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år, länderna får när som helst höja sin ambition.

Hantering av sänkor för växthusgaser (artikel 5)

• Alla länder ska genomföra åtgärder för bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, inklusive skogar
• Länderna uppmuntras att minska utsläppen från avskogning och genomföra åtgärder för en hållbar skogsskötsel.

Utsläppsrätter (artikel 6)

• Länderna kan samarbeta och använda ett system liknande utsläppsrätter för att genomföra sina klimatbidrag.

Klimatanpassning (artikel 7)

• Klimatanpassning ska ta hänsyn till utsatta grupper, samhällen och ekosystem och ska baseras på bäst tillgängliga vetenskap och traditionell kunskap, som kunskap från ursprungsbefolkningar.
• Varje land ska regelbundet uppdatera sin klimatanpassningsplan.

Skador och förluster (artikel 8)

• Det avtal som slöts i Warszawa 2013 om skador och förluster på grund av klimatförändringarna ska fortsätta gälla.

Klimatfinansiering (artikel 9)

• Utvecklade länder ska hjälpa utvecklingsländer med utsläppsminskning och klimatanpassning.. Andra länder uppmanas supporta utsatta länder.
• Utvecklingsländer ska ta ledningen i att mobilisera klimatfinansiering och ta hänsyn till behoven i utvecklade länder. Klimatfinansieringen ska öka.
• Klimatfinansieringen ska gå till både utsläppsminskning och klimatanpassning.

Teknik (artikel 10)

• Länderna är överens om att det är viktigt att med teknikutveckling och överföring för att förbättra motståndskraft mot klimatförändringarna och minska utsläppen.
• Ett ramverk för teknikutveckling och överföring tas fram.
• Pengar ska överföras till utvecklingsländer för teknikutveckling.

Kapacitetsbyggande (artikel 11)

• Utvecklingsländers förmåga till effektiva klimatåtgärder ska stärkas. Den inkluderar klimatanpassning, utsläppsminskning, teknikutveckling, tillgång till klimatbidrag, utbildning och medvetenhet hos allmänheten.
• Alla länder ska samarbeta för att utveckla utvecklingsländers kapacitet. Både utvecklade och utvecklingsländer ska regelbundet rapportera vad de gör för att utvecklingsländernas kapacitet ska öka.

Transparens (artikel 13)

• Ländernas klimatanpassningsarbete och klimatfinansiering ska utvärderas av en expertgrupp.

 Utvärdering (artikel 14)

• Ländernas genomförande av detta avtal ska regelbundet kartläggas. Den första globala kartläggningen ska göras 2023 och sedan vart femte år.

Giltighet (artikel 21)

• Detta avtal börjar gälla trettio dagar efter att minst 55 länder som står för 55 procent av de totala globala växthusgasutsläppen har undertecknat avtalet.

Lämna avtalet (artikel 28)

•  Varje land kan lämna avtalet tidigast tre år efter att avtalet börjat gälla

Beslut (Inte juridiskt bindande)

Ländernas frivilliga klimatåtgärder

Länder som ännu inte meddelat sina klimatåtgärder uppmanas att komma in med dem. Mötet noterar att de klimatåtgärder som hittills har rapporteras in inte räcker för att nå tvågradersmålet. En rapport om ländernas klimatåtgärder ska presenteras senast 2 maj 2016. En dialog ska genomföras mellan länderna 2018 om hur målet om att hålla temperaturökningen väl under två grader ska uppnås. FN:s klimatpanel, IPCC, uppmanas komma med en specialrapport 2018 om hur 1,5-gradersmålet ska nås och vilka effekter en uppvärmning på 1,5 grader får.

Finansiering

Utvecklade länder ska bidra med minst 100 miljarder dollar per år i klimatbidrag till utvecklingsländer.

Åtgärder fram till 2020

Alla länder som är med i Kyotoprotokollet, men som inte skrivit under förlängningen av avtalet uppmanas att göra det.

Klimatåtgärder från aktörer som inte är länder

Civilsamhället, företag, städer och andra uppmanas att genomföra klimatåtgärder. En plattform för lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar för att utbyta erfarenheter och rekommendationer om klimatåtgärder ska bildas.